Partiets Nestor
Starten
-- SPI-NYBRO startades inför valet 2002 av några engagerade Nybro-seniorer för att ta vara på pensionärers intressen i kommunpolitiken. Förste ordförande var Bengt Lindgren -- numera hedersmedlem i partiet.
Att åldras i Nybro kommun - himmel eller pannkaka?
Tankar inför 2012
SPI – Sveriges pensionärers intresseparti – är det enda politiska parti i Nybro kommun, som har fokus på utveckling och förbättring för de äldre.
Vi verkar för att förbättra hanteringen av äldrefrågor i Nybropolitiken. Delvis har vi lyckats i ord och opinion, men tyvärr inte i sak. Ännu!
I kommunfullmäktiges mål står att ”Medborgarna skall uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i”. Vi äldre skall givetvis också finnas med på kommunens agenda och vi kräver att få ta del av samhällets resurser på ett jämlikt sätt och med bibehållen värdighet.
Under valkampanjen 2010 ströks pensionärerna medhårs från alla partier, men inget utöver besparingar och försämrad kommunal service har hänt på initiativ från det parti som fick flest röster och den politiska makten. Många av de röster som utgör bas för nuvarande maktbalans kom dessutom från pensionärerna.
SPI däremot har arbetat hårt och målmedvetet för att värna denna åldersgrupp.
Vårt förslag om servicetelefon för äldre röstades ned och sorterar nu under medborgarkontoret där samtalen hanteras utan den speciella insikt och kompetens som krävs för att vägleda äldre. Ett dåligt beslut.
Den på SPI:s initiativ inrättade tjänsten som äldreombudsman harsparats bort genom ett mycket tveksamt förfarande och man har också här flyttat uppgifterna till medborgarkontoret. Att ersätta äldreombudsmannen med ambulerande personal innebär försämring och tvivelaktig om ens någon besparing - ett ännu sämre beslut.
Inrättande av en kommunal befattning som äldresjuksköterska som drivits hårt av SPI, har röstats ned. Äldresjuksköterskan skulle fungera som vårdkoordinator för de äldre inom vården och inte minst handlar det om läkemedelsgenomgång. Frågan är mycket angelägen och kommer fortsatt att drivas av SPI.
Två högaktuella SPI-motioner avser opartisk genomlysning av avgiftssystemet i äldreomsorgen respektive höjd hygien på äldreboenden, genom tillhandahållande av rena arbetskläder alternativt tvätt av privata sådana på arbetsplatsen. Detta är viktigt för att undvika utbrott av allvarliga infektioner och för att uppfylla Socialstyrelsens rekommendationer.
Båda motionerna har gått till återremiss.
Den av SPI väckta frågan kring avgifter inom omsorgen har skapat stor uppmärksamhet och lett till viss framgång. Bland annat ingår nu månadskostnaden för elförbrukning i de omsorgsboendes hyra. Vi kommer oberoende av utfallet av aktuell motion att fortsätta driva kravet på opartisk genomlysning av avgiftssystemet.
Vi kommer också att med kraft engagera oss i frågor kring neddragning av mötesplatser som Jutegården. Om ledningen på mötesplatserna försämras, finns risk att pensionärerna stannar hemma i sin isolering med åtföljande hälsoförsämring och ökad belastning på vård och omsorg. Att driva verksamheten på frivillig bas skapar ett mycket skört system.
Slutligen. Ett arbetsår med ambition och målsättning att förbättra för de äldre ligger bakom oss och vi möter nu ett nytt. Visserligen råder motlut men för att komma upp måste vi gasa – det går inte att bromsa sig uppför en backe.
Vi inom SPI ska fortsätta påtala brister, försämringar och orättvisor och arbeta för att kommunens ledning inser allvaret och också tar ansvar i äldrefrågorna. Allt annat vore respektlöst, inhumant och skrämmande.
..........................................................................................
|
Svenska pensionärer ständiga förlorare
I 2010 års valrörelse lovades pensionärerna stora skattesänkningar. Efter valet blev det åter tyst. Vad kan man göra för att förbättra för de fattiga pensionärerna?
I 2010 års valrörelse försökte partierna överträffa varandra med skattelöften till de svenska pensionärerna. Pensionärerna utgjorde 24 procent av de röstberättigade och kunde ha avgjort valet. Men den återkommande budgivningen i valrörelsen gjorde att många pensionärer hade svårt att se någon tydlig skillnad mellan blocken när det gällde pensionerna.
Partierna undvek i stor utsträckning de äldres levnadsförhållanden i valrörelsen. Det som verkligen berör de äldre, till exempel servicehus som omvandlas till dyra trygghetsbostäder eller mindre pension två år i rad. Detta tillsammans med ökade levnadsomkostnader, även för pensionärer, är den verkliga akilleshälen. Detta hade pensionärerna lyssnat till. Men det tog partierna inte upp i valrörelsen. De talade också tyst om de 256 miljarder som i slutet på 1990-talet togs bort från pensionsfonderna.
Summan av alla löften, svikna eller bara i någon mån uppfyllda, blev i varje fall en negativ utveckling både 2010 och 2011 för pensionärerna. Inkomstklyftan mellan förvärvsarbetande och pensionärer ökade ytterligare. Fortfarande betalar pensionärer mer skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Den skillnaden kommer att öka till pensionärernas nackdel om alliansregeringen inför ytterligare jobbskatteavdrag.
Det nya pensionssystemet, som S, M, KD, FP och C beslutade om 1994, är så underfinansierat att den så kallade bromsen för första gången slog till 2010 och då sänkte inkomstpensionen med 3 procent. 2011 sänktes inkomstpensionen ytterligare, nu med 4,3 procent.
Teoretiskt kan Sverige få en situation under 2011 och 2012 som innebär att samtidigt som samhällsekonomin tar ny fart med stigande löner får pensionärerna fortsätta att "betala av" på bromsen. Effekten av bromsen blir i alla händelser att det dröjer åtminstone fram till 2013 innan pensionerna återigen kan höjas, enligt beräkningar från Försäkringskassan.
Pensionerna borde i högre grad anpassas efter pensionärernas faktiska utgifter i form av hyra, el, matkostnader, läkarbesök, mediciner, tandläkarbesök, hemtjänst och så vidare. Läkar- och medicinkostnader är högre för äldre liksom tandläkarräkningar som inte innefattas av högkostnadsskyddet. Flertalet pensionärer får en lägre disponibel inkomst 2011.
Svenska pensioner kan hamna på jumboplats inom EU i framtiden. En rapport från EU-kommissionen visar att de svenska pensionerna försämrats och ligger nu strax under genomsnittet i EU. År 2008 fick den som pensionerades efter 40 års yrkesliv i Sverige 65,0 procent av slutlönen i pension.
Enligt EU beräknas de svenska pensionerna 2048 bara vara 48,2 procent av slutlönen. En dansk kan räkna med att få 69,5 procent av lönen vid pensionering år 2048, och den som pensioneras i Finland får 61,3 procent. Då kommer de svenska pensionerna att vara näst sämst i hela EU. Av alla EU-länder är det bara Estland som beräknas få lägre pensionsnivåer, enligt EU. Källa: Riksdag & Departement.
Frågan kring pensionerna, nu och framöver, bör lyftas upp men ur ett annat perspektiv än i valrörelsen 2010. För dagens såväl som framtida pensionärer.
|
Ju fler röster som SPI får framöver desto hårdare kan vi driva våra krav om ett mänskligare och rättvisare samhälle
KOM MED OSS. DU OCKSÅ. NU !!