Partiets Nestor
Starten
-- SPI-NYBRO startades inför valet 2002 av några engagerade Nybro-seniorer för att ta vara på pensionärers intressen i kommunpolitiken. Förste ordförande var Bengt Lindgren -- numera hedersmedlem i partiet.
Vi är den enda sammanslutning av pensionärer som har möjlighet till direkt politisk påverkan i kommunen. Ofta har man förväxlat SPI-Nybro med organisationer som PRO och SPF. Dessa är emellertid inte några politiska partier och vi har numera medlemmar från båda dessa föreningar i SPI-Nybro.
Inflytandet ökar – SPI-Nybro
har två mandat i kommunfullmäktige och ersättarplatser i kommunstyrelsen, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden samt i Nybro Bostads AB. Många väljare har förstått att SPI inte ingår i något av kommunens politiska block -- vi behandlar varje fråga utifrån dess
sakinnehåll. Omständigheterna har gjort
att vi hittills främst samarbetat med och fått stöd i flertalet frågor av Alliansen.
Våra spår i politiken -- Att SPI varit ett aktivt parti de senaste åren visas av ett antal för oss äldre betydelsefulla motioner och förslag. Bland andra :
--
att en äldrevårdscentral med geriatrisk kompetens borde inrättas i Nybro
--
att benämningen ”brukare” inte bör användas på Nybro-bor som har rätt till omsorg. Vi tycker att det är ett byråkratiskt språkbruk som förringar och ger intryck av att det handlar om vårdobjekt i stället för människor.
--
att närvarorätt för utomstående skall gälla vid kommunstyrelsens sammanträden vilket så småningom resulterade i att dessa viktiga möten nu är öppna för allmänheten.
År 2007 tog SPI initiativet till en namninsamling för att protestera mot planerna på att blanda mentalt friska äldre med dementa vårdtagare i ett äldreboende på Strandvägen, etapp 2. Bara från Alliansen fick vi i stöd för dessa som vi såg det rimliga krav. På kort tid samlades 2.300 namnunderskrifter in.
Inte alltid gehör -- En av SPI-Nybros motioner handlade om äldre Nybrobors, i vårt tycke självklara, rätt att få leva tillsammans även om bara den ena parten har formell rätt till särskilt boende. Men det blev inget gehör -- motionen avslogs. Den så kallade parboendegarantin gäller inte i Nybro om inte b å d a personerna har ett av kommunen beviljat biståndsbehov. SPI kommer fortsättningsvis att envist kräva att gamla och sjuka människor själva ska få bestämma om de vill leva sin sista tid tillsammans.
SPI har en kontaktpolitiker på Strandvägens äldreboende till vilken boende och anhöriga kan vända sig med sina frågor och förslag
.
En motion från SPI-Nybro som däremot fick gehör, efter två års lokalt utredande, gällde en kommunal tjänst som äldreombudsman
. I korthet gäller det att hjälpa äldre kommuninnevånare med att framföra frågor, synpunkter och önskemål kring kommunalt boende, hemtjänst eller annan omsorg.
Tjänsten tillsattes i april detta år med en väl meriterad person, Inger Fransson -- på projekt-förordnande, som skall utvärderas redan efter detta års slut. SPI tycker det är för kort tid. Vi är övertygade om att befattningen fyller en mycket viktig, men hittills eftersatt funktion. Inte minst genom att det handlar om en opartisk och från omsorgsförvaltningen fristående instans.
Vi räcker ut handen -- SPI har naturligtvis inte bara arbetat med frågor som lett till motioner om de äldres förhållanden utan försökt driva allmän sakpolitik till nytta för kommunen som helhet. Vi vill verka för individens frihet, ökad personlig och ekonomisk trygghet samt en högre livskvalitet för alla våra invånare i Nybro. Som ett led i detta har SPI-Nybro också deltagit i ett antal paneldebatter, diskussioner och möten.
Sommaren 2009 genomförde SPI en undersökning i Nybros fem största livsmedelsbutiker. Projektet rönte stor uppmärksamhet och uppskattning. Vi bedömde exempelvis butikens tillgänglighet, prisnivåer, förpackningar med mera. SPI-Nybro har planer på att göra fortsatta utvärderingar även på andra områden som berör alla Nybro-bornas vardag.
Under 2010 lämnade vi in motioner om att Nybro kommun bör förbereda utträde ur KSRR (tillsammans med KD och M), att pensionärer med beslut om matdistribution ska kunna köpa mat från andra ställen än av kommunen inom ramen för maxtaxan (tillsammans med samtliga Allianspartier) samt egna motioner om inrättande av en funktion som äldresjuksköterska och inrättande av en kommunal servicetelefon för äldre.
|
Svenska pensionärer ständiga förlorare
I 2010 års valrörelse lovades pensionärerna stora skattesänkningar. Efter valet blev det åter tyst. Vad kan man göra för att förbättra för de fattiga pensionärerna?
I 2010 års valrörelse försökte partierna överträffa varandra med skattelöften till de svenska pensionärerna. Pensionärerna utgjorde 24 procent av de röstberättigade och kunde ha avgjort valet. Men den återkommande budgivningen i valrörelsen gjorde att många pensionärer hade svårt att se någon tydlig skillnad mellan blocken när det gällde pensionerna.
Partierna undvek i stor utsträckning de äldres levnadsförhållanden i valrörelsen. Det som verkligen berör de äldre, till exempel servicehus som omvandlas till dyra trygghetsbostäder eller mindre pension två år i rad. Detta tillsammans med ökade levnadsomkostnader, även för pensionärer, är den verkliga akilleshälen. Detta hade pensionärerna lyssnat till. Men det tog partierna inte upp i valrörelsen. De talade också tyst om de 256 miljarder som i slutet på 1990-talet togs bort från pensionsfonderna.
Summan av alla löften, svikna eller bara i någon mån uppfyllda, blev i varje fall en negativ utveckling både 2010 och 2011 för pensionärerna. Inkomstklyftan mellan förvärvsarbetande och pensionärer ökade ytterligare. Fortfarande betalar pensionärer mer skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Den skillnaden kommer att öka till pensionärernas nackdel om alliansregeringen inför ytterligare jobbskatteavdrag.
Det nya pensionssystemet, som S, M, KD, FP och C beslutade om 1994, är så underfinansierat att den så kallade bromsen för första gången slog till 2010 och då sänkte inkomstpensionen med 3 procent. 2011 sänktes inkomstpensionen ytterligare, nu med 4,3 procent.
Teoretiskt kan Sverige få en situation under 2011 och 2012 som innebär att samtidigt som samhällsekonomin tar ny fart med stigande löner får pensionärerna fortsätta att "betala av" på bromsen. Effekten av bromsen blir i alla händelser att det dröjer åtminstone fram till 2013 innan pensionerna återigen kan höjas, enligt beräkningar från Försäkringskassan.
Pensionerna borde i högre grad anpassas efter pensionärernas faktiska utgifter i form av hyra, el, matkostnader, läkarbesök, mediciner, tandläkarbesök, hemtjänst och så vidare. Läkar- och medicinkostnader är högre för äldre liksom tandläkarräkningar som inte innefattas av högkostnadsskyddet. Flertalet pensionärer får en lägre disponibel inkomst 2011.
Svenska pensioner kan hamna på jumboplats inom EU i framtiden. En rapport från EU-kommissionen visar att de svenska pensionerna försämrats och ligger nu strax under genomsnittet i EU. År 2008 fick den som pensionerades efter 40 års yrkesliv i Sverige 65,0 procent av slutlönen i pension.
Enligt EU beräknas de svenska pensionerna 2048 bara vara 48,2 procent av slutlönen. En dansk kan räkna med att få 69,5 procent av lönen vid pensionering år 2048, och den som pensioneras i Finland får 61,3 procent. Då kommer de svenska pensionerna att vara näst sämst i hela EU. Av alla EU-länder är det bara Estland som beräknas få lägre pensionsnivåer, enligt EU. Källa: Riksdag & Departement.
Frågan kring pensionerna, nu och framöver, bör lyftas upp men ur ett annat perspektiv än i valrörelsen 2010. För dagens såväl som framtida pensionärer.
|
Ju fler röster som SPI får framöver desto hårdare kan vi driva våra krav om ett mänskligare och rättvisare samhälle
KOM MED OSS. DU OCKSÅ. NU !!